barndomen med en alkoliserad far

(känsliga läsare varnas detta blogginlägg kommer innehålla fula ord och ingående beskrivningar)


Jag minns första gången min far var onyckter jag var 6 år och delade rum med min 4 år äldre syster och det var mitt i natten och han kom in och trilla ner på marken så full han var och skrek min systers namn som då var bara 10 år vi fick sova i min brors rum den natten (det enda med lås på) och smyga ut genom fönstret morgonen därpå till skolan för vi vågade inte ut genom dörren ifall pappa skulle vakna. Dagen efter sa jag till min pappa "pappa, lova att du inte bli så konstig igen för jag blev rädd" och han lovade men när jag var så liten förstod jag inte att en alkolist inte kan hålla sina löften...

När jag blev äldre(12-13 år) så när jag var hemma för att jag var sjuk så vägrade min pappa tro att jag var sjuk jag fick stå och laga mat när jag hade feber för han tyckte det var inte mer än rätt för jag skulle lära mig för att jag skulle kunna laga mat till min karl.

Det har varit många nätter jag har legat och gråtit över elaka saker han har sagt och jag har önskat att han bara skulle sluta dricka så det blev bättre hemma.

När vi bodde ute på landet bodde vi i ett stort hur och när han var onyckter kunde han inte ta sig upp på övervåningen och det var där resten av familjen brukade trycka när han var onyckter. En gång när jag snackade med en killkompis i telefon däruppe hörde jag någon ta upp luren där nere och då förstod jag att han skulle tjuvlyssna och när jag träffade pappa sen så undra han var det var för någon idiot jag pratade med.

Min far är världens snällaste när han är nyckter men när han är full så är han som förbytt och skriker och säger fula ord, en gång när jag låg i sängen och hade hög feber och var illamående så kom han in och sa att jag var en "jävla lathund" och nån timme efter gick jag och kräktes av illamåendet och då kom han och sa att det var ju inte bra jag mådde så dåligt och att jag skulle gå och vila mig.

Den värsta gången som fick droppen att rinna över bägaren var när jag och min pojke duschade och min far behövde gå på toa så pissade han i en hink istället som han sen tvingade mig att tömma och göra ren jag gjorde som han sa för jag vågade inget annat så jag låste in mig på toaletten och började storgråta och som tur var, var min pojke där så han tröstade mig och han vägrade låta pappa komma in i mitt rum för att han inte skulle vara mer elak men han kom in i rummet och kom nära mig och jag kände hur han stank äcklig sprit och bad honom att gå iväg och sen gav pappa upp och när han stack ut så ringde jag min bror men jag började gråta när jag skulle berätta vad som hänt så min pojke fick ta över luren och berätta hur det var och så fick vi komma upp till dem och sova över där så jag slapp pappa. när jag en tid senare satt i skolan och tänkte på det som hände och jag brast ut i gråt och jag fick gå till skolpsykologen en bra tid efter den händelsen som tur var kamratstödjaren och en kompis där och hjälpte mig dit .

Hela jag var helt sönder jag har fått bygga upp det igen och jag bygger fortfarande upp det och jag har min älskling vid min sida som stöttar mig när jag har det svårt.

Jag är glad att jag har fått egen lägenhet med min älskade pojke så jag slipper allt det där hemska som jag fick uppleva ungefär varje dag sen jag var 6 år.